Svar till Hans-Bertils note till mig om burst ratio Thread poster: Anette Herbert
|
|---|
Till Hans-Bertil!
Om texter är för IT-folk med vana att läsa engelska original varför då översätta denna text alls - förstår dom kanske inte is, although eller possible? Jag tvivlar på det! Sen tycker jag inte att det här är platsen för personliga meddelanden- det finns e-post eller forum för det(därför kopierar jag det hit,och för att frågan är stängd). Om STF har med översättningen i sin ordlista är det knappast hemmasnickrat tycker ju inte jag. Ska språket a... See more Till Hans-Bertil!
Om texter är för IT-folk med vana att läsa engelska original varför då översätta denna text alls - förstår dom kanske inte is, although eller possible? Jag tvivlar på det! Sen tycker jag inte att det här är platsen för personliga meddelanden- det finns e-post eller forum för det(därför kopierar jag det hit,och för att frågan är stängd). Om STF har med översättningen i sin ordlista är det knappast hemmasnickrat tycker ju inte jag. Ska språket användas för att segregera vidare eller för förståelse?
Mvh
Anette
skurtant ▲ Collapse
| | | | | Inte skall du bli arg på Hans-Bertil inte! | Sep 25, 2002 |
Bästa Anette,
Inte skall du bli arg på Hans-Bertil inte! Han hade förmodligen en taskig barndom och fick inte lära sig att argumentera på ett hyfsat sätt. Om du pratar vänligt till honom finns chansen att han både ber om ursäkt och tar bort sin barnsliga röda text. Och skulle han inte göra det så är det inte ditt anseende som blir lidande, men Hans-Bertils.
Mvh
Sven den Åldrige.
| | | | Hans-Bertil Karlsson (X)
Sweden
Local time: 04:35
Norwegian to Swedish
+ ...
In memoriam | Vadå röd text ?? | Sep 26, 2002 |
Jag förstår inte det där med röd text.
Se för övrigt mitt svar till Anette här på detta formum.
För övigigt trodde jag att vi inom den svenska gruppen höll oss för goda för personliga påhopp och kommentarer om varandras personligheter  ((((((
Hans
| | | | Hans-Bertil Karlsson (X)
Sweden
Local time: 04:35
Norwegian to Swedish
+ ...
In memoriam | Svar till Anette | Sep 26, 2002 |
>>> Sen tycker jag inte att det här är platsen för personliga meddelanden- det finns e-post eller forum för det > Om STF har med översättningen i sin ordlista är det knappast hemmasnickrat tycker ju inte jag. Om texter är för IT-folk med vana att läsa engelska original varför då översätta denna text alls - förstår dom kanske inte
| | |
|
|
|
| Kommentar till Hans-Bertils inlägg.... | Sep 28, 2002 |
Först: Beträffande Svens inlägg ovan hoppas jag att det behandlas så som det och han förtjänar, av Henry. I övrigt är det inte värt att kommentera.
Bra inlägg Hans, i princip tycker att du pekar på många goda skäl för ditt ställningstagande.
Men ett par saker skulle jag vilja kommentera.
Till att börja med tror jag att ett förtydligande är nödvändigt. Frågan avsåg burst ratio (med underrubriken telecom). När det gäller ... See more Först: Beträffande Svens inlägg ovan hoppas jag att det behandlas så som det och han förtjänar, av Henry. I övrigt är det inte värt att kommentera.
Bra inlägg Hans, i princip tycker att du pekar på många goda skäl för ditt ställningstagande.
Men ett par saker skulle jag vilja kommentera.
Till att börja med tror jag att ett förtydligande är nödvändigt. Frågan avsåg burst ratio (med underrubriken telecom). När det gäller burst så talas ofta om två olika saker; burst ratio och burst rate, man kan tycka att det inte har särskilt stor betydelse att vara knusslig med detta. Jag ser att du blandat friskt i ditt svar och ditt inlägg mellan burst, burst ratio och burst rate. När det gäller telekomtjänster finns det en tydlig poäng i att vara distinkt här.
(Kanske ska nämna att jag arbetat sex år inom telecom som billing manager både i Sverige och utomlands, bl.a. för AT& T, och under den här tiden haft näst intill daglig kontakt med nätverks- och teknikspecialister av olika slag; installations, fiberoptics-, konfigurations-, switching- och routing med flera, oerhört lärorikt för en icke-tekniker  )
Burst ratio definieras som kvoten mellan ”maxhastighet”, ofta förkortat MBR (Maximum Burst Rate) och ”normal hastighet”, CIR (Committed Information Rate), det finns andra förkortningar också. Så, om Burst Ratio anges till exempelvis 10:1, innebär det således att maximal hastighet är 10 gånger större än normal hastighet. Angående burst rate håller jag med dig, det definieras lite olika (bl.a. enligt sändar- eller mottagarprincipen), men jag tror att vi kan vara överens om att det handlar om hastighet.
Anges endast burst däremot, så talar man inte längre om burst inom telekomtjänster, därför att där är det nödvändigt att ange vilken typ av burst man avser. Anledningen till detta är följande:
Ett företag som köper en viss telecomtjänst, får alltid en garanti beträffande prestanda. Både kapacitet och hastighet är viktiga parametrar i ett sådant avtal, förutom olika ”SLA-levels” (garantinivåer beträffande framförallt tillgänglighet). De priser man betalar är helt beroende av vilka prestandakrav man har. Nu låter sig ju som vanligt inte företags verklighet fångas hur enkelt som helst av diverse prismodeller hos telekombolagen. Många företag har en mycket ojämn belastning. Tänk dig exempelvis Systembolaget, jodå, det är ett utmärkt exempel. Antalet transaktioner i deras kassor (vilka i realtid kommuniceras till huvudkontoret i Stockholm) ökar väl ungefärligen 20-falt, varje fredag eftermiddag.
Enkelt uttryckt vill de då betala för normal prestanda (CIR) 90% av tiden, men samtidigt är de helt beroende av att ha 20 gånger bättre kapacitet (MBR) under den resterande tiondelen av sina öppettider. Det är vad telekomtjänster som innefattar ”bursting capabilities” ger dem. Dessutom, och lika viktigt som att kapaciteten finns när det behövs, betalar man då endast för denna maxhastighet (MBR) när den används. Man behöver således inte köpa en tjänst som alltid har CIR=MBR och betala för något som inte utnyttjas den mesta delen av tiden. När telekombolagen får en ny kund tillämpar man ofta en ”ramp-up” period på tre eller sex månader, där ett slags provisoriskt prisavtal gäller. Under den här tiden mäter man hur kundens kapacitetsutnyttjande varierar, och utformar sedan prisavtalen därefter, väljer mao ”burst ratio” efter de behov man kommit fram till (5:1, 10:1, 50:1, osv.). Hoppas detta lilla exempel klargör varför distinktionen mellan rate och ratio i det här sammanhanget är viktig.
I mitt ”agree” till Anette’s svar skrev jag också att det är tveksamt om detta ska översättas. Anette angav ”skurproportion”, som enligt min åsikt är en helt acceptabel översättning av burst ratio till svenska, även om -kvot kanske vore att föredra. Däremot tycker jag inte att det skulle vara korrekt att använda ”skurhastighet” som du nämner i ditt inlägg ovan, helt enkelt därför att det är felaktigt.
Och det går definitivt att använda i en svensk översättning. Mina erfarenheter är att det förekommer ganska frekvent i skriven dokumentation, det är dock inte alls lika vanligt som burst ratio. Men när du säger att en svensk tekniker skulle uppfatta det som ”hemmasnickrat” så håller jag inte med, i det här fallet är jag tämligen säker på att en inom telekombranschen verksam tekniker förstå vad som avses med ”skur-kvot” eller ”skur-proportion”. För ovrigt finns det även trovärdiga ordlistor på nätet som anger ”skur” för burst, se t.ex.:
http://www.jonasweb.nu/hjalp/ordlista.html
eller
http://www.geocities.com/CapeCanaveral/Galaxy/5005/glossarium_b2.htm
Och det går ju alltid att göra som du föreslog, använda det engelska originalet med efterföljande (korrekta) förklaring på svenska.
Men referensers integritet, och i synnerhet här på ProZ användningen av referensfältet generellt sett, är ett mycket intressant område, det har du alldeles rätt i; ser fram emot ditt inlägg om detta.
Mvh,
Glenn V.
PS. Beträffande ursäkter så är det som sagt inte du som har sådana att framföra.
[ This Message was edited by: on 2002-09-28 12:00 ]
[ This Message was edited by: on 2002-09-28 20:57 ] ▲ Collapse
| | | | Mats Wiman 
Sweden
Local time: 04:35
Member (2000)
German to Swedish
+ ...
In memoriam | Vadå röd text? | Sep 28, 2002 |
Jag har försökt förstå vad ni bråkar om.
När jag \'flög\' över Svens inlägg tolkade jag det först som någon slags hemlig ironi mellan Sven och Hans men på Hans och Glenns reaktion och efter genomläsning verkar det vara något mer.
Kan du förklara dig Sven?
Röd text??
Barnslig??
Be om ursäkt??
[ This Message was edited by: on 2002-09-28 13:16 ]
| | | | Hans-Bertil Karlsson (X)
Sweden
Local time: 04:35
Norwegian to Swedish
+ ...
In memoriam | Faran av att vara sömnig eller stressad / översätta eller inte | Sep 28, 2002 |
Tack Glenn för din lektion. Nu vet jag varför man får vänta 2-3 minuter i snabbköpskassan en fredagseftermiddag på att kreditkortsläsaren ska koppla upp sig mot BABS
Skämt åsido - det här är ett typiskt exempel på att man inte ska utföra något arbete som kräver att hjärnan är inblandad tidigt på morgonen / sent på kvällen / när man är stressad. Jag läste helt enkelt fel och tyckte mig se \"rates\" och ef... See more Tack Glenn för din lektion. Nu vet jag varför man får vänta 2-3 minuter i snabbköpskassan en fredagseftermiddag på att kreditkortsläsaren ska koppla upp sig mot BABS
Skämt åsido - det här är ett typiskt exempel på att man inte ska utföra något arbete som kräver att hjärnan är inblandad tidigt på morgonen / sent på kvällen / när man är stressad. Jag läste helt enkelt fel och tyckte mig se \"rates\" och efter att jag skrivet ett \'\'disagree\'\' på Anettes svar tittade jag inte ens på frågan igen utan fortsatte bara med mitt eget svar. Som en noshörning ungfär - bara rakt på !!
Den intressanta frågan kvarstår emellertid - om man ska översätta eller inte, när det inte finns någon officiell term för det aktuella ordet. Med officiell menar jag exempelvis TNC, Svenska datatermgruppen och i viss mån IDG:s ordlistor (när det gäller IT/datatermer vill säga). Allt annat är mer eller mindre hemsnickrat och opålitligt (jag håller på att snickra på ett inlägg om detta - återkommer om ett par dagar).
Ett exempel är en av de referenser som Glenn lämnar ovan - sajten Jonasweb. Den är en salig röra av mycket bra förklaringar (och översättningar) av komplicerad teknik och rent svammel / felaktigheter på elementära termer. Exempel på det senare: Config.sys är ingen systemfil i Windows, BIOS är inte (enbart) en hårdvara, DLL:er är inga systemfiler i Windows för datalagring, DIP är ingen minneskrets, osv.
Jag begär ingenting av Jonas. Han är (uppfattar jag det som) en entusiast som ideellt satt upp den här sajten. Den fyller säkert en funktion för amatörer som vill lära sig lite mer om webbdesign, datorer, Windows osv. Men någon referens för yrkesmässiga översättare är den inte och kommer heller aldrig att så bli.
Tillbaka till frågan: När det inte finns en officiell översättning, och man använder en inofficiell, ställer man läsaren inför ett stort problem. För att använda våra kära \'\'skurar\'\' som ett exempel; läsaren vet inte vad skurar betyder, men vill förkovra sig. Han/hon googlar och får ett par hundra träffar. I vilken ordning träffarna listas på Google har ju ingenting med svarets relevans att göra - det är ju enbart en fråga om hur webbsidan är tillverkad. Svar 1-188 kan vara helt åt skogen fel - första rätta svaret är det 189-onde. Men dit lär nog läsaren inte orka ta sig - och hur ska han/hon kunna veta och bedöma ??
Lämnar man ordet oöversatt är chansen betydligt större att läsaren får en vettig förklaring vid en googling. Förvisso får läsaren då troligen upp enbart engelska texter men förstår han/hon inte detta får väl en konsult anlitas om termen i fråga är \"affärskritisk\". I andra sammanhang är detta inte ovanligt - vad lever advokater på exempelvis ?? Folks oförmåga att tolka lagen bland annat
Vill (och kan) man försöka sig på att hjälpa läsaren på traven kan man ju alltid skriva den (inofficiella eller egenkonstruerade) termen efter i parentes, eller ännu hellre kanse en kortare förklaring inom parentes. Men då måste man själv verkligen vara insatt i ämnet och inte ställa till det ytterligare.
Ska man översätta alls (\"alla\" kan ju engelska) ?? Till att börja med vill jag inte säga nej, för då rycker jag ju undan grunden för att skaffa mig mitt levebröd. Som god två kommer att \"alla\" kan inte alls engelska !! Jag fick för några dagar sedan en sociolgisk studie för översättning. Den skulle användas för ett examensarbete på ett universitet. Utan att vara någon socionom tyckte jag att texten var i det närmaste elementär engelska - trots det var personen villig att betala flera tusenlappar (av egna pengar) på att få den översatt.
Många tekniker är förvisso bra på att läsa engelska facktexter. Själv föredrar jag många gånger dessa istället för dåliga svenska översättningar. Men det är inte alltid bara tekniker som ska läsa. I många fall kan det vara exempelvis IT-chefer och ekonomer som ska bilda sig en uppfattning om ett system. IT-chefen har kanske inte varit ute i driften på många år utan sysslar idag mera med övergripande frågor, ekonomi, personal och annat. Men ändå måste han kanske ta ställning och det är för övrigt inte sällan som han/hon är den som får informationen om nya produkter/tjänster och måste ta ett beslut om informationen är av intresse eller ej.
- - - -
Ett annat problem är hur man gör i manualer med ord som inte finns översatta. En term förekommer kanske 72 gånger på olika ställen i manualen. Layoutfolket lär få krupp om man sätter en översättning inom parentes på 72 ställen. Men alla vet ju att det är ytterst få som läser en manual från pärm till pärm. Istället dyker man ju ofta in någonstans i mitten för att söka information om något man inte begriper. Jag tror jag gör en ny tråd om detta också...
- - - -
En historisk jämförelse med Bursts. Låt oss åka tidsmaskin 30 år bakåt i tiden !! Den elektroniska räknaren i fickformat hade just lanserats och blivit tillgänglig för (nästan) var man. Stora diskussioner uppstod om vad man skulle kalla den. Elektronräknare ?? Mini-räknare ?? Språkvårdarna slog bakut !! Den räknade ju vare sig elektroner eller \"minis\". De la sina pannor i djupa veck och kom så småningom med den officiella översättningen \"räknedosa\".
Hade Google funnits och någon då sökt på räknedosa, hade man säkert fått sida efter sida med träffar från leksaksfabrikanter som tillverkade små plåtdosor med siffror som man petade fram med en liten pinne (jag hade själv en oduglig sådan på den tiden). Vad skulle en okunnig läsare tro ??
Detta var förvisso ingen hemsnickrad term (tyvärr) men kom nästan att bli det eftersom väldigt få använde den i praktiken. Vi fick två (minst) parallella termer. Burkarna salufördes som mini-räknare och förutom vissa mycket puritanska språkvårdare är det väl inte många som säger något annat idag.
Det här motsätter till en del mitt eget resonemang ovan, och jag skriver det mera för att påvisa faran med parallella officiella och inofficella termer. Nu går det inte att lämna just denna term oöversatt (electronic calculator ?? - näää) så det är inget bra exempel, men jag kommer inte på något bättre just nu.
Bästa hälsningar
Hans B Karlson ▲ Collapse
| | | | Hans-Bertil Karlsson (X)
Sweden
Local time: 04:35
Norwegian to Swedish
+ ...
In memoriam | Vadå röd text - del 2 - svar till Mats | Sep 28, 2002 |
Sven menar troligen att jag ska ta bort mitt \"disagree\" på Anettes svar (det står ju i rött).
Jag vet inte om detta är något som moderatorer kan göra (Sven är ju f.d. moderator). Jag kommer i alla fall inte åt detta.
Nu känns det emellertid överspelat eftersom Anette fått en förklaring här ovan till mitt agerande.
Hans B.
| | |
|
|
|
Anette Herbert
Local time: 03:35
English to Swedish
+ ...
TOPIC STARTER | Intressanta diskussioner | Sep 30, 2002 |
Det verkar ha satt fart på diskussionerna i det svenska forumet i alla fall, min fråga om språket ska användas för att segregera eller öka förståelser var det ingen som nappade på. Kanske för att svaret är självklart för förståelse varför översätter vi annars, MEN ibland får man känslan av att tekniker har en egen klubb...
Slutet gott, allting gott Hans-Bertil
| | | | Hans-Bertil Karlsson (X)
Sweden
Local time: 04:35
Norwegian to Swedish
+ ...
In memoriam | Teknikernas slutna klubb :-( | Sep 30, 2002 |
Hej Anette
>>>> Det verkar ha satt fart på diskussionerna i det svenska forumet i alla fall, min fråga om språket ska användas för att segregera eller öka förståelser var det ingen som nappade på. Kanske för att svaret är självklart för förståelse varför översätter vi annars, MEN ibland får man känslan av att tekniker har en egen klubb...
| | | | | Referenser etc | Sep 30, 2002 |
Till Anette:
Ja, jag tyckte det var tämligen självklart, vi ska väl inte övergöra polemiken , visst har du rätt i att det finns goda skäl att översätta saker och ting. Diskussionen gäller väl mer en del mer komplicerade gränsdragningsfrågor etc.
Sen måste jag ju också säga att du inte räds vargen, Anette! Det är bra och behövs i det här forumet, bra med lite friska synpunkter..
... See more Till Anette:
Ja, jag tyckte det var tämligen självklart, vi ska väl inte övergöra polemiken , visst har du rätt i att det finns goda skäl att översätta saker och ting. Diskussionen gäller väl mer en del mer komplicerade gränsdragningsfrågor etc.
Sen måste jag ju också säga att du inte räds vargen, Anette! Det är bra och behövs i det här forumet, bra med lite friska synpunkter..
Hans-Bertil:
Ja, jag ska svara på ditt inlägg ovan (dvs det där du svarat på mitt..) men jag tror jag ska starta en ny tråd istället, återkommer..
[ This Message was edited by: on 2002-09-30 14:16 ] ▲ Collapse
| | | | Hans-Bertil Karlsson (X)
Sweden
Local time: 04:35
Norwegian to Swedish
+ ...
In memoriam
Quote:
On 2002-09-30 14:15, twiddle wrote:
Till Anette:
Sen måste jag ju också säga att du inte räds vargen, Anette! Det är bra och behövs i det här forumet, bra med lite friska synpunkter..
Hmmm, är det jag som är vargen ??
Hilsen // Hans B.
| | |
|
|
|
Hehe, njae det var nog mer avsett som \"flocken\" i övrigt, och där får jag väl räkna in mig själv också...
Glenn
| | | | To report site rules violations or get help, contact a site moderator: You can also contact site staff by submitting a support request » Svar till Hans-Bertils note till mig om burst ratio | TM-Town | Manage your TMs and Terms ... and boost your translation business
Are you ready for something fresh in the industry? TM-Town is a unique new site for you -- the freelance translator -- to store, manage and share translation memories (TMs) and glossaries...and potentially meet new clients on the basis of your prior work.
More info » |
| | Wordfast Pro | Translation Memory Software for Any Platform
Exclusive discount for ProZ.com users!
Save over 13% when purchasing Wordfast Pro through ProZ.com. Wordfast is the world's #1 provider of platform-independent Translation Memory software. Consistently ranked the most user-friendly and highest value
Buy now! » |
|
| | | | X Sign in to your ProZ.com account... | | | | | |
Login to reply/comment 
Translation news in Sweden
