teg

English translation: piece/strip of land

04:04 Apr 26, 2006
Swedish to English translations [PRO]
Science - Agriculture / farming
Swedish term or phrase: teg
taken from a novel. a teg of peat bog.

how big is a teg?
compared to an acre?
does it have a size? make you think of a size?
in english? A PARCEL MAYBE? PATCH?
american english?
lo nathamundi
United States
Local time: 20:05
English translation:piece/strip of land
Explanation:
This is a tricky one

There is no particular size, since historically in the villages, there would be common land for farming which was then divided into 'tegar' - strips of land based on a number of principles, as you can see below. In some cases the shapes belonging to one person/household could become rather irregular, sometimes not even attached to each other (because of division of inheritance). The authorities attempted on a number of occasions to bring more sense into the allotment of land around the villages.

Here are some texts from Nationalencyklopedin which shed some more light on the phenomenon:

teg, vanligen markområdet mellan två slutfåror vid tegplöjning eller mellan två tegdiken. Tegplöjning är en plöjningsmetod där åkern delas in i långsmala tegar. Varje teg avslutas med en slutfåra, där marken kan bli ojämn, vilket kan medföra ojämn mognad och problem med grönskott och skördesänkning. Tegrygg är två mot varandra vända plogtiltor. Uppläggande av tegrygg utgör det inledande momentet vid tegplöjning. Tegdike är ett öppet, mindre dike för detaljavvattning av markytan.

skifte, av jord, jorddelning, äldre benämning på fastighetsbildning på landet. Redan före den tid när landskapslagarna upptecknades torde en viss uppdelning av marken ha ägt rum. De äldsta skiftesformerna som vi känner till var forn-, ¤hammar- och ¤bolskifte. I de medeltida lagarna och i 1734 års lag reglerades skiftesverksamheten genom bestämmelser om ¤solskifte. Stundom benämns de medeltida skiftesformerna även tegskifte. Vid mitten av 1700-talet började man på allvar ifrågasätta den medeltida skiftesindelningens lämplighet. Genom lagar om ¤storskifte 1749, ¤enskifte 1803 och ¤laga skifte 1827 försökte man förhindra den gamla ägosplittringen och rationalisera och effektivera jordbruket.


tegskifte, sammanfattande benämning på de gamla formerna för uppdelning – i regel i smala remsor, tegar – av åker och äng mellan de olika gårdarna i byarnas gemensamma gärden. Tegarna låg i ägoblandning, dvs. de låg mer eller mindre systematiskt blandade och brukades individuellt av sina ägare i en för byalaget gemensam årsrytm. ¤Solskiftet var en systematisk form av tegskifte. Tegskiftet, som var gängse före reformerna på 1700- och 1800-talet, gav gårdarna del i byns alla olika markslag och jordmåner. Först med enskiftet och laga skiftet vägdes vid jordskifte jordens bördighet mot ytans storlek. Jfr ¤bolskifte.

bolskifte, ett medeltida systematiskt ¤tegskifte. Byns åker delades vanligtvis i långsmala ägotegar i s.k. ägoblandning. Vid bolskifte tilldelades de i skifteslaget ingående bolen normalt lika breda tegar. Varje bolteg kunde i sin tur innehålla flera gårdstegar, som då oftast låg ordnade i solskifte.

solskifte, i Östgötalagen även laga läge, ett i främst ö. Sverige och Finland tillämpat medeltida system för fördelning av mark i ett skifteslag; det förekom även i Danmark jämsides med bolskiftet. Solskifte innebar utläggning av en bytomt, i vilken rektangulära gårdstomter lades ut till enkel eller dubbel ¤radby. Bredden på gårdstomten bestämdes av gårdens storlek eller andel i byn, fastställd genom taxering och uttryckt i ett byamål. Solskifte har fått sitt namn efter den ordningsprincip som gällde vid tegarnas utläggning: var gård fick sin teg i samma relativa läge som gårdstomten i byn, så att den gård vars tomt låg längst i söder eller öster på bytomten också fick sina tegar i söder och öster i varje teglag. Solskifte avsåg både redan odlad mark samt nydelning av tidigare samfälld mark för åker och äng. Från Magnus Erikssons landslag 1350 var solskiftet den lagliga skiftesreformen i Sverige, men det kom i praktiken aldrig att genomföras utanför de ursprungliga provinserna. Solskiftets ordningsprinciper tillämpades dock ännu på 1700-talet vid storskifte. Jfr ¤skifte (1).

storskifte, en från bl.a. England inspirerad jorddelningsreform som ytterst syftade till förbättring av jordbruket genom upplösning av byarna med deras ägoblandning och bundna driftsystem. Förslag till en radikal reform lades fram av Jacob Faggot i en rapport till Vetenskapsakademien 1741. Reformen inleddes försiktigt av riksdagen i lantmäteristadgan 1749, senare i förordning från 1757, då skiftesvitsord infördes (dvs. skifte skulle genomföras om en markägare i byn begärde detta). I realiteten kom storskifte endast att medföra en omskiftning av åker och äng till färre, större tegar. Målet som uppsattes 1762 – högst fyra skiften i åker och lika många i äng per gård – nåddes inte alltid ens vid förnyade storskiften. Från 1783 kunde enskild gård begära fullständig separation och utflyttning från byn, ett förebud till enskiftet 1803. Sådan utskiftning föregicks av ägogradering, med vägning av yta mot jordens godhet.

laga skifte, benämning på det skiftessystem för jord som infördes genom 1827 års skiftesstadga. Målsättningen med denna skiftesstadga var i viss mån densamma som hade varit gällande för enskiftesreformen, som började genomföras i Sverige i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet; man ville lägga samman jordägarnas ägor i så få skiften som möjligt. Varje delägare i en by kunde enligt 1827 års skiftesstadga påfordra skifte, och skifte kunde företas av jord som hörde till by eller hemman vari två eller flera ägde del. I princip skulle skiftet omfatta all mark. Vid skiftesförrättningen skulle en ägogradering äga rum för att åstadkomma en rättvis fördelning av jorden. Man delade in jorden i små rutor, värderingslotter, som sedan åsattes ett visst värde i förhållande till jordens beskaffenhet. Den jordägare som vid skiftesförrättningen tilldelades sämre jord kunde kompenseras genom att få en större areal. Tvistemål rörande skiftena skulle i första instans handläggas av en nyinrättad domstol, ägodelningsrätten, och i andra och sista instans av Högsta domstolen. Utflyttningstvånget, dvs. böndernas skyldighet att flytta ut från byarna och bosätta sig på de nya skiftena, som införts med enskiftet, skulle enligt 1827 års stadga bestå. Ehuru en del ändringar vidtogs under årens lopp i 1827 års skiftesstadga och en ny skiftesstadga utfärdades 1866 förblev principerna från 1827 års stadga gällande till 1928. Resultatet av denna skiftesreform blev att laga skifte genomfördes i så gott som hela landet. Den 1 jan. 1928 ersattes 1866 års skiftesstadga av 1926 års jorddelningslag. I denna lag skilde man mellan tre olika slag av fastighetsbildningsinstitut på landet: laga skifte, avstyckning och andra lantmäteriförrättningar. I begreppet laga skifte ingick även hemmansklyvning, ägoutbyte och utbrytning av servitut. Enligt 1926 års jorddelningslag ägde inte blott hemmansdelägare utan även vissa innehavare av avsöndrade lägenheter påyrka skifte. Ett laga skifte skulle enligt den nya lagen avse ett skifteslag. Till de primära skifteslagen räknades by och hemman och till de sekundära avsöndringar, avstyckningar och samfälligheter. Gradering av jord skulle i huvudsak ske enligt tidigare gällande regler. Rättegång rörande skifte skulle som förut äga rum vid ägodelningsrätt. År 1970 ersattes 1926 års jorddelningslag av fastighetsbildningslagen, som trädde i kraft 1 jan. 1972. Med den lagen avskaffades begreppet laga skifte i svensk fastighetsrätt. Jfr ¤enskifte. Göran Inger
Selected response from:

EKM
Sweden
Local time: 05:05
Grading comment
thank you, mårten, as always, most helpful... thank you also, lucia m, helpful synonyms...
4 KudoZ points were awarded for this answer



Summary of answers provided
3piece/strip of land
EKM
3tract/plot
Lucia M


  

Answers


35 mins   confidence: Answerer confidence 3/5Answerer confidence 3/5
piece/strip of land


Explanation:
This is a tricky one

There is no particular size, since historically in the villages, there would be common land for farming which was then divided into 'tegar' - strips of land based on a number of principles, as you can see below. In some cases the shapes belonging to one person/household could become rather irregular, sometimes not even attached to each other (because of division of inheritance). The authorities attempted on a number of occasions to bring more sense into the allotment of land around the villages.

Here are some texts from Nationalencyklopedin which shed some more light on the phenomenon:

teg, vanligen markområdet mellan två slutfåror vid tegplöjning eller mellan två tegdiken. Tegplöjning är en plöjningsmetod där åkern delas in i långsmala tegar. Varje teg avslutas med en slutfåra, där marken kan bli ojämn, vilket kan medföra ojämn mognad och problem med grönskott och skördesänkning. Tegrygg är två mot varandra vända plogtiltor. Uppläggande av tegrygg utgör det inledande momentet vid tegplöjning. Tegdike är ett öppet, mindre dike för detaljavvattning av markytan.

skifte, av jord, jorddelning, äldre benämning på fastighetsbildning på landet. Redan före den tid när landskapslagarna upptecknades torde en viss uppdelning av marken ha ägt rum. De äldsta skiftesformerna som vi känner till var forn-, ¤hammar- och ¤bolskifte. I de medeltida lagarna och i 1734 års lag reglerades skiftesverksamheten genom bestämmelser om ¤solskifte. Stundom benämns de medeltida skiftesformerna även tegskifte. Vid mitten av 1700-talet började man på allvar ifrågasätta den medeltida skiftesindelningens lämplighet. Genom lagar om ¤storskifte 1749, ¤enskifte 1803 och ¤laga skifte 1827 försökte man förhindra den gamla ägosplittringen och rationalisera och effektivera jordbruket.


tegskifte, sammanfattande benämning på de gamla formerna för uppdelning – i regel i smala remsor, tegar – av åker och äng mellan de olika gårdarna i byarnas gemensamma gärden. Tegarna låg i ägoblandning, dvs. de låg mer eller mindre systematiskt blandade och brukades individuellt av sina ägare i en för byalaget gemensam årsrytm. ¤Solskiftet var en systematisk form av tegskifte. Tegskiftet, som var gängse före reformerna på 1700- och 1800-talet, gav gårdarna del i byns alla olika markslag och jordmåner. Först med enskiftet och laga skiftet vägdes vid jordskifte jordens bördighet mot ytans storlek. Jfr ¤bolskifte.

bolskifte, ett medeltida systematiskt ¤tegskifte. Byns åker delades vanligtvis i långsmala ägotegar i s.k. ägoblandning. Vid bolskifte tilldelades de i skifteslaget ingående bolen normalt lika breda tegar. Varje bolteg kunde i sin tur innehålla flera gårdstegar, som då oftast låg ordnade i solskifte.

solskifte, i Östgötalagen även laga läge, ett i främst ö. Sverige och Finland tillämpat medeltida system för fördelning av mark i ett skifteslag; det förekom även i Danmark jämsides med bolskiftet. Solskifte innebar utläggning av en bytomt, i vilken rektangulära gårdstomter lades ut till enkel eller dubbel ¤radby. Bredden på gårdstomten bestämdes av gårdens storlek eller andel i byn, fastställd genom taxering och uttryckt i ett byamål. Solskifte har fått sitt namn efter den ordningsprincip som gällde vid tegarnas utläggning: var gård fick sin teg i samma relativa läge som gårdstomten i byn, så att den gård vars tomt låg längst i söder eller öster på bytomten också fick sina tegar i söder och öster i varje teglag. Solskifte avsåg både redan odlad mark samt nydelning av tidigare samfälld mark för åker och äng. Från Magnus Erikssons landslag 1350 var solskiftet den lagliga skiftesreformen i Sverige, men det kom i praktiken aldrig att genomföras utanför de ursprungliga provinserna. Solskiftets ordningsprinciper tillämpades dock ännu på 1700-talet vid storskifte. Jfr ¤skifte (1).

storskifte, en från bl.a. England inspirerad jorddelningsreform som ytterst syftade till förbättring av jordbruket genom upplösning av byarna med deras ägoblandning och bundna driftsystem. Förslag till en radikal reform lades fram av Jacob Faggot i en rapport till Vetenskapsakademien 1741. Reformen inleddes försiktigt av riksdagen i lantmäteristadgan 1749, senare i förordning från 1757, då skiftesvitsord infördes (dvs. skifte skulle genomföras om en markägare i byn begärde detta). I realiteten kom storskifte endast att medföra en omskiftning av åker och äng till färre, större tegar. Målet som uppsattes 1762 – högst fyra skiften i åker och lika många i äng per gård – nåddes inte alltid ens vid förnyade storskiften. Från 1783 kunde enskild gård begära fullständig separation och utflyttning från byn, ett förebud till enskiftet 1803. Sådan utskiftning föregicks av ägogradering, med vägning av yta mot jordens godhet.

laga skifte, benämning på det skiftessystem för jord som infördes genom 1827 års skiftesstadga. Målsättningen med denna skiftesstadga var i viss mån densamma som hade varit gällande för enskiftesreformen, som började genomföras i Sverige i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet; man ville lägga samman jordägarnas ägor i så få skiften som möjligt. Varje delägare i en by kunde enligt 1827 års skiftesstadga påfordra skifte, och skifte kunde företas av jord som hörde till by eller hemman vari två eller flera ägde del. I princip skulle skiftet omfatta all mark. Vid skiftesförrättningen skulle en ägogradering äga rum för att åstadkomma en rättvis fördelning av jorden. Man delade in jorden i små rutor, värderingslotter, som sedan åsattes ett visst värde i förhållande till jordens beskaffenhet. Den jordägare som vid skiftesförrättningen tilldelades sämre jord kunde kompenseras genom att få en större areal. Tvistemål rörande skiftena skulle i första instans handläggas av en nyinrättad domstol, ägodelningsrätten, och i andra och sista instans av Högsta domstolen. Utflyttningstvånget, dvs. böndernas skyldighet att flytta ut från byarna och bosätta sig på de nya skiftena, som införts med enskiftet, skulle enligt 1827 års stadga bestå. Ehuru en del ändringar vidtogs under årens lopp i 1827 års skiftesstadga och en ny skiftesstadga utfärdades 1866 förblev principerna från 1827 års stadga gällande till 1928. Resultatet av denna skiftesreform blev att laga skifte genomfördes i så gott som hela landet. Den 1 jan. 1928 ersattes 1866 års skiftesstadga av 1926 års jorddelningslag. I denna lag skilde man mellan tre olika slag av fastighetsbildningsinstitut på landet: laga skifte, avstyckning och andra lantmäteriförrättningar. I begreppet laga skifte ingick även hemmansklyvning, ägoutbyte och utbrytning av servitut. Enligt 1926 års jorddelningslag ägde inte blott hemmansdelägare utan även vissa innehavare av avsöndrade lägenheter påyrka skifte. Ett laga skifte skulle enligt den nya lagen avse ett skifteslag. Till de primära skifteslagen räknades by och hemman och till de sekundära avsöndringar, avstyckningar och samfälligheter. Gradering av jord skulle i huvudsak ske enligt tidigare gällande regler. Rättegång rörande skifte skulle som förut äga rum vid ägodelningsrätt. År 1970 ersattes 1926 års jorddelningslag av fastighetsbildningslagen, som trädde i kraft 1 jan. 1972. Med den lagen avskaffades begreppet laga skifte i svensk fastighetsrätt. Jfr ¤enskifte. Göran Inger


EKM
Sweden
Local time: 05:05
Native speaker of: Native in SwedishSwedish
PRO pts in category: 7
Grading comment
thank you, mårten, as always, most helpful... thank you also, lucia m, helpful synonyms...
Login to enter a peer comment (or grade)

2 days 9 hrs   confidence: Answerer confidence 3/5Answerer confidence 3/5
tract/plot


Explanation:
Just another synonym for your suggestions, more or less, but also does not denote a specified size. Tract of peat bog...plot of peat bog...patch of peat bog...area of peat bog...a stretch of peat bog...a strip of peat bog...I don't know which might sound best, but there are options...though maybe "patch" would be too small...?

Lucia M
Sweden
Local time: 05:05
Native speaker of: Native in EnglishEnglish
Login to enter a peer comment (or grade)



Login or register (free and only takes a few minutes) to participate in this question.

You will also have access to many other tools and opportunities designed for those who have language-related jobs (or are passionate about them). Participation is free and the site has a strict confidentiality policy.

KudoZ™ translation help

The KudoZ network provides a framework for translators and others to assist each other with translations or explanations of terms and short phrases.


See also:
Term search
  • All of ProZ.com
  • Term search
  • Jobs
  • Forums
  • Multiple search